Hilma af Klint

Hilma af Klint

• 19 maj, 2015
• by:  tobias 
• note:  no comments 

Hilma af Klint var imponerande inte bara genom sin abstrakta konst, utan också genom att hon var en kvinnlig konstnär på en tid då hennes manliga kolleger inte trodde att kvinnor kunde skapa något nytt. Hon var en pionjär på två sätt, dels som kvinnlig konstnär, och dels som abstrakt konstnär, då hon målade denna typ av konst före både Vasilij Kandinskij och Kazimir Malevitj. När Kandinskij 1911 påstod att han var den förste som hade målat abstrakt konst under 1900-talet hade af Klint redan ett halvt decennium tidigare skapat en serie abstrakta konstverk. Skillnaden dem emellan var att af Klint aldrig visade sina verk inför publik under sin livstid, vilket gjorde att ingen hade möjlighet att faktiskt reagera över dem.

Af Klint studerade vid Konstakademien i Stockholm mellan 1882 och 1887. Hon var en av totalt fem kvinnor som då studerade vid akademien, och hon tillhörde en av de första generationerna kvinnor som ens tilläts studera vid en konstakademi.

Under de första tjugo åren av af Klints konstnärliga produktion skapade hon mer eller mindre traditionell konst. Hennes första abstrakta konstverk från 1906 var ett resultat av en seans. Af Klint intresserade sig tidigt för det ockulta, och under en av de seanser hon regelbundet deltog i förklarade ett andligt väsen för henne att hon skulle skapa vad hon själv kallade ”mediumistiska målningar”. Efter detta skulle hon med några få undantag överge den ”traditionella konsten” och ägna sig helt åt abstrakt konst.

Af Klints konst har varit mer eller mindre bortglömd av konsthistorien, men hon upplever nu en slags renässans. Hennes konst ställdes under februari 2013 ut på Moderna museet, och utställningen ska efter det ut på turné till olika museer runt om i världen. Under våren 2014 presenterade också klädmärket Acne en kollektion kläder inspirerade av af Klints verk. Många av verken avspeglas mycket tydligt i kläderna, och Acne har därför begärt om och fått tillstånd av Hilma af Klint-stiftelsen (som äger verken) att använda hennes abstrakta målningar i sina kläddesigner.

Allt detta pekar på att af Klints konst kommer att hamna i rampljuset allt mer. Curatorn på Moderna museet, Iris Müller-Westermann, anser att af Klint är ”vassare” än Edvard Munch, som var en samtida konstnär med af Klint. Hon tror att i och med att af Klints utställning reser runt i världen, kommer af Klint att bli lika viktig som konstnär för Sverige, som Munch är för Norge.

Bror Hjort

• 5 mars, 2015
• by:  tobias 
• note:  no comments 

Bror Hjort är en av våra mest hyllade samtida konstnärer. Han föddes 1894 i Kronsäter, växte upp i en familj där fadern var skogvaktare, och alla i hans omgivning var bönder. Redan under skoltiden visade Hjort trots det intresse för kultur, både genom hans kontakter med spelmän och hans känsla för musik och genom hans många teckningar i skolböckerna, som visade att han redan då hade konstnärlig talang. Han skulle senare också utbilda sig inom konst, först i Gunnar Hallströms målarskola, senare på Konstakademien i Köpenhamn. Han studerade även konst under Antoine Bourdelle i fyra år, och levde under den tiden i Paris.

Efter sina studier bosatte sig Hjort i Uppsala, där han skulle förbli till sin död. Hans ateljéhus i Kåbo är numera ett konstmuseum dedikerat till hans minne, som heter Bror Hjorts Hus. Huset är välbesökt, och under 2013 slog museet besöksrekord med 26 431 besökare. Det var mycket tack vare att museet under en del av året huserade en utställning med konst av Lars Lerin, som drog knappt 8000 besökare.

Hjorts konst bestod av både målningar och skulpturer. Han gjorde också ett antal figurtavlor, grovt skurna i trä och målade med några få, starka färger. Ett av hans mest kända verk är ”Näckens polska”, en bronsstaty som står utanför Uppsala centralstation, som är utformad som en fontän. Verket, liksom många av de kärleksstatyer som Hjort skapade under 1930-talet, var föremål för en del upprörda känslor. Högst upp på statyn dansar Näcken med en kvinna, och Uppsala stad krävde bland annat att formen på Näckens penis skulle förändras, eftersom många tog anstöt av att den såg ut att vara erigerad.

Under 1940-talet karakteriserades Hjorts konst av porträtt av den svenska sommaren och av samvaro med familjen. Ett av de verk som tydligt fångar detta är ”Kafferep vid Långsjön”, som under 2006 ställdes ut på Liljevalchs konsthall. Verket hade innan dess nyligen sålts på Bukowskis moderna höstauktion för 12,5 miljoner kronor, och ägaren lånade efter detta ut verket till utställningen. Hjorts konstverk visas också på renommerade museer som Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö konstmuseum, Waldemarsudde, Nasjonalgalleriet i Oslo och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, vilket är ett bevis på hans konstnärliga värde.